Sociala medier omformar den politiska diskussionen.

När jag var liten var kulturskribenters stora fasa en värld där allt hade blivit underhållning och där ingen pratade samhälle. I dag, mycket tack vare de sociala medierna, håller det omvända på att ske: politiken äter underhållningen till frukost.

Kan sakernas internet hjälpa mig att hålla koll?

Hej, jag är din mobilladdare och jag har gömt mig under kudden. 

Identitetskrisen har hängt med upp i åldrarna.

På grund av internet är det inte bara unga som beter sig som unga. 

Anpassa tekniken till städerna – eller gör om städerna.

Den här rörelsen kallas för cell trance och sker helt omedvetet när någon glömmer allt annat under ett telefonsamtal. 

Internetevangelister har blivit det nya pk

Precis som 90-talets pk-era var en backlash för årtionden av vänsteragitation, slår pendeln nu tillbaka från den sociala internetboomens hyllade prat om hur ökad delaktighet skulle kunna förändra samhället. Vissa har tröttnat på sociala medieexperter. Andra på kraven att förändra företagsstrukturer och riva ner hierarkier. Men mest av allt, tror jag, har diskussionen om demokratisering upplevts som irriterande i en värld som helst ostört pratar affärer och vinster som går att räkna i kronor och ören. Krönika, SvD. Läs

Vad sommartorkan lär oss om världen

Problemet var bara att jag hade börjat oroa mig för att läsekretsen inte längre fanns. Sedan några dagar tillbaka var det som om en atombomb hade släppts över den lilla ort som jag var satt att bevaka. Det kom inte längre några meddelanden från föreningar som bjöd in till möten. Inga samtal från upprörda medborgare som klagade på hål i vägen. Till och med det lilla ettriga missnöjespartiet som annars ringde ett par gånger om dagen hade slutat höra av sig. Krönika, SvD. Läs

I framtiden kommer vi alla att vara fån I en helt annan stad reser sig Karin plötsligt upp, ställer in sin stol och lämnar rummet. Läraren tittar förvånat efter den gamla damen. Datorlektionen har ju precis börjat. Karin själv tycker att läraren är underlig, men där hon kommer ifrån gör man som läraren säger. Och hon hade ju bett henne att försvinna. Fast med lite snällare ord. Hon hade pekat på skärmen och sagt: ”Och när du är klar här kan du stänga ner och gå ut”. Att man inte bara kunde gå ut ur rum utan också från program, visste ju inte Karin. Det var en kort lektion, tänker hon när hon stänger dörren bakom sig. Krönika, SvD Läs

Jakten på Pirater skapar ond cirkel Med tanke på den energi som politikerna har ägnat åt frågorna, är det märkligt att nästan ingen har funderat över hur den grupp som man försöker klämma åt faktiskt reagerar på de nya lagarna. Krönika, SvD 11/1 2011. Läs

Datorerna åtgärdar döden Kommer vi alla verkligen att bli så smarta? Så snart? Vi som inte ens kan uppfinna kopieringsapparater som klarar av att trycka ut mer än tio sidor innan det blir papperstrassel. Vi som fortfarande står som fån så fort vi ska koppla in en projektor till datorn. Krönika, SvD 15/12 2010. Läs

Tråkighetsluckan är i dag nere i sekunder I förra veckan presenterade forskaren Olle Findahl rapporten ”Svenskarna och internet 2010”. Statistiken visar att hälften av internetanvändarna någon gång ser på tv med en dator i knät och att en tredjedel närapå gör det dagligen. Bakom sifforna döljer sig en tidsanda där frånvaron av stimulans betraktas som ett hot och där uttråkning skrämmer oss mer än något annat. Vi försöker därför ha i gång så många flöden som möjligt samtidigt, eftersom det ger en känsla av säkerhet. Medierna har förvandlats till nödutgångar – och vi ser till att hålla dem på vid gavel. Vi zappar inte mellan datorn, telefonen och tv:n för att nå något, utan för att fly något. Som ett resultat är vi ständigt på väg någon annanstans mentalt och klarar allt mer sällan av att vila i stunden. Krönika, SvD 3/10 2010. Läs

Vänstern förlorade kampen om orden I somras sökte Försäkringskassan i Sundsvall ny personal. I annonsen stod att kontoret ville anställa en internservicegeneralist. Folk som läste den hajade så klart till och tänkte: Internserv…eh, vadå? –Vi letar alltså efter en vaktmästare, klargjorde Försäkringskassan. Bakom namnbytet låg dels en tanke att uppfinna en mer precis titel för att hitta rätt person, dels en förhoppning att ett nytt ord skulle bidra till att höja statusen på jobbet. Och det är ju något vi har sett förut. Städare blev som bekant först lokalvårdare, sedan hygientekniker. Den här sortens nyord har onekligen ett visst löje över sig. Men om det är en sak som står fullständigt klart hösten 2010, så är det att vårt språkbruk spelar en mycket större roll än vad vi tror. Fråga vänstern – som inte bara har förlorat valet – utan också kampen om orden. Vilket i ett mediefierat samhälle som vårt så klart hänger ihop. Krönika, SvD, 19/10 2010. Läs

Medierna skapar sagor, inte publiken Det intressanta med dagens situation, är att det uteslutande är traditionella medier som sysselsätter sig med myterna om de kungliga. Publiken, som numera bloggar, twittrar och är fullt upptagen med att skildra SIN verklighet dygnet runt, deltar nästan inte alls i sagoberättandet. Krönika, SvD 5/5 2010. Läs

Jag beter mig som en stövel – i mocka Jag blir osäker. Kan jag ha fel och sajten rätt? BORDE jag rentav gå omkring i indianstövlar i stort sett året runt om jag skulle vara trogen mina övriga kulturmönster? Krönika, SvD, 8/4 2010. Läs

Farligt skilja nätet från verkligheten Internet är inte längre ett medium som är skilt från resten av världen. Det går inte att betrakta nätet som en separat företeelse som det går att gå in i, rota runt, fixa till och därmed tro att man har löst några samhällsproblem. Just här ligger också vuxenvärldens stora nederlag. Den har fortfarande inte förstått på djupet att internet har vuxit, förändrats och bytt skepnad, och idag kan ses som ett ständigt närvarande filter som inte längre går att skilja från det som i sådana här sammanhang ibland kallas för verkligheten. Krönika, SvD, 27/3 2010. Läs.

Nya arenor stryper gräsrotskulturen Det talas om att sätta staden på kartan. Om att locka stora attraktioner till bygden. Men egentligen kokar allt ner till en enda sak: kultur har hastigt reducerats till något som vid varje givet tillfälle kan räknas, antingen i reda pengar eller åtminstone i antal människor som passerar en spärr. Krönika, SvD 9/3 2010. Läs.

Vem uppfinner en ny bokkultur? Vem i dag har lusten att spåna kring ett verktyg som erbjuder något radikalt annorlunda än den vanliga bokläsningen? Ja, vem vill uppfinna den på nytt? Krönika, SvD 24/2 2010 Läs

Det humorlösa samhället är här På kultursidorna rasar just nu en debatt om det offentliga rummets gränser, efter att det blivit allt vanligare att snabbt utkastade statusrader används som nyheter av journalister. Och på nyhetssidorna skrivs det om människor som får kicken från sina jobb för att de har haft på sig mössor med ironiska texter. Det är inte längre självklart var det offentliga rummet slutar och det privata tar vid. Krönika, SvD 27/1 2010. Läs